Nya fartfyllda Kommunen tar sats

KRISTINEBERG Kalmar Kommun glöder. Uträknade i våras, bortspelade från guldstriden efter en kämpig säsongsavslutning.

Fredagen den 25 april börjar ett nytt kapitel i historien om Kommunen. Då premiärmöter ett pånyttfött lag Dragonerna i högsta serien - och vägen mot guld börjar. Kommunbloggen utsända reportageteam har följt med under uppladdningen.

Motståndarna Ulven, BIRA BoIS och FC Klappen har bytts mot GoExcellent, BitSoccer och SayWallah.

Korrupta domarinsatser i Ulven-drabbningarna och vansinniga motståndare i BIRA BoIS blir till kära återseenden av Ortens Favoriter och Rissne Comebacken.

Och Kommunens fotbollslag är på bra riktigt humör.

Annat var det den 16 mars i år. Ett chansskapande Kommunen slog knut på sig själva och spelade bort sitt guld mot serieledarna i FC Klappen.

 - Kalmar Kommun måste hitta tillbaka till sin identitet, få tillbaka sin själ, säger en av lagets originalmedlemmarna, tillika Kommunlegenden Danielsson som nu gör bejublad comeback.

I slutet av Mars överraskade han med att öppna för comeback i Kommunen. Ledare för ett konsortium där klubbfolk, AD:s och inbitna Kommunsupportrar bidrog med pengar för att rädda sitt lag.

Nu sitter han en solig eftermiddag i centrala Stockholm och berättar om sina visioner, sitt engagemang.

- Jag har levt med den här klubben nästan hela mitt liv. Vi var ett helt kvartersgäng med grabbar i tio-elvaårsåldern som började spela. Vi bodde i ett område som heter Lindsdal utanför Kalmar, även om Sebbe ju är född i Smedby, säger han.

Men någon fanatiker är han inte, har bara en exceptionellt stark känsla, påpekar han.

Danielssons lösning för att ge tillbaka fansen deras Kommun en anfallsrik, elegant fotboll. Detta kommer vara receptet för att få till den första guldmedaljen någonsin till den anrika föreningen.

- Något vi kan tacka för och vara ödmjuka inför är stommen i laget – att vi också lyckas rekrytera unga människor som Nils, men också Rasmus Elm (gren reds anm) som kom under slutet av den turbulenta inomhussäosongsavslutningen. Det har vi nytta av nu.

- Hela 83-generationen med AIK-Henke, David G och Wetter är killar vi hoppats på, de blommade ut förra säsongen. Nu är det dags för de yngre att ta för sig ännu mera, för att inte tala om Mål-Pål och Fille, där har vi två intressant spelare framöver, tillägger han nöjt.

Pappa för skocken är Sebbe. Försvarare, 29 år och född i Smedby. Moderklubb Kalmar Kommun. elva säsonger har han spelat och tagit laget till ett flertal medaljer. Nu är han spelande sportchef som lockade tillbaka Danielsson.

- Sebbe har imponerat på mig som ledartyp. Han har tagit guldtappet förra säsongen bra. Det är en väldig tur för Kommunen att han är kvar. På nåt sätt känner de unga spelarna att "spelar Sebbe vidare så är det bra". Man vill skriva livstidskontrakt med honom. Men spela i anfallet, det ska han nog inte göra det här året, skrattar Danielsson.

När bloggens utsända team besöker Kommunen:s träning är det tidig förmiddag.

Halva truppen är på plan, halva har fysträning.

Platsen är Kristinebergs IP, eller Krickan som det kallas, och lagkaptenen Hallminhos rop ackompanjeras av borrmaskiner. Den gamla Kommunborgen renoveras, ska få restaurang och stoppade stolar. Lägligt för Kommunen, som ska spela alla sina matcher på Kristineberg.

- Ska bli härligt att kunna sätta sig och ta en bira efter matchen och slippa BallBreakers säger Hallminho.

- Fräscht och en annan akustik än i t ex Bredäng. Verkligen ingen nackdel för publiken, fortsätter han.

Att Kommunen åter är tillbaka i högsta serien, Serie A, där det blev silver förra året, är inget annat är självklart och han håller med om att det är stor skillnad mot inomhus.

- Men det är fortfarande en svår serie. Det får inte infinna sig någon lättja, vi måste ta en plats i toppen och stanna där.

AIK-Henke ser fram emot att åter möta till de klassiska lagen Ortens Favoriter och Rissne Comebacken. Och han hoppas att fansen följer Kommunen från läktarplats med bärs och cigg. Klubbledningen har en FBH-policy (FBH=Free Benson&Hedges" reds anm) som omfattar alla röksugna supportrar.

Han kommer själv från Solna, men valde att senare flytta in till stan för att kunna få ett större urval. Som spelare var han med i Kommunen redan i lagets första säsong, även om han kom in sent. Gjorde mål i sin debut och förra året kammade han inte bara hem skytteligan internt utan var överlägsen etta i hela serien på ofattbara 17 mål. Tvåa blev en annan välbekant skyttekung, M.Bo slog sitt personliga rekord med 13 fullträffar. Men nu snackar alla om den blonde med PSG-skjortsen.

- Under de tidiga åren med Kommunen gjorde jag sällan mål, mina skygglappsbeklädda kantskott var för okontrollerade, det är de fortfarande visserligen, men nu går de in. Man kan kalla det AIK-Henkes testamente, att det förr eller senare skulle gå bra, berättar han.

- På senare år har det varit lite samma sak. Svängdörrar på mittfältet öppnar upp för en rusning, men jag har inte nått hela vägen, skotten har varit oproffsiga. Det har inte funnits en linje helt enkelt. En linje från min fot och in i mål. Nu gör det det. M.Bo pratade mycket om fönstret och om huruvida ”fönstret var öppet”, för mig handlar det om linjer. I mitt testamente finns det massor av linjer som ska följas.

Kontinuitet är annars ett nyckelord för det nya Kalmar Kommun. Det upprepas gång på gång, nästan som ett mantra. Målet är ett sammanhållet lag och en stabil ledning.

- Prio ett är att få i hop ett lag. Det var inte bara organisatoriskt turbulent förra året, när många hoppade av pga långa ressträckor och sena speltider. I laget har det varit för lite folk och svårrekryterat. Därför planerarar vi en träningsmatch mot våra vänner i Skogås United, för lagkänslans skull, orden tillhör M.Bo som inte missade en enda match förra säsongen.

Som nummer två på Kommunen:s prioriteringslista kommer förberedelser.

Och på tredje plats att få alla att inse att det är en match i taget som gäller.

Rasmus Elm (gren) har vuxit från nykomling till etablerad spelare på drygt ett år.

Fram till slutspelet förra våren lirade han sporadiskt med Kommunens och drömde om en chans. Så fick han vara med på några matcher, hoppa in i truppen när någon var borta - och plötsligt, efter några gedigna insatser och ett imponerande målsnitt, hade han fått den A-lagströja han önskat.

- Alla har sin egen nivå. Sedan är det den som har mest vilja och hjärta och kärlek till spelet som kommer längst, säger han och erkänner:

- Visst var man lite bakom flötet när man började, skojar han och minns tillbaka när han var med första gångerna.

Nu är han 20+ år och med i matchen. Tillsammans med 83:orna i laget ser han fram mot en ny säsong i högsta serien.

- Men det känns å andra sidan alltid så här bra under inför säsongen, smekmånaden som vi säger. Fast jag tror att det kommer hålla i sig, bara alla kommer med rätt attityd. Grabbarna har fått en säsong i ryggen så alla tar sitt ansvar.

Men allt är inte hoppfullt och ljust.  Kommunens fotboll har haft mörka tider. Tider då fansen lidit.

Kommunen:s fotbollsverksamhet startade 2008 med en träning i Brommahallen. Sex händelserika år har passerat sedan dess. Under den tiden har Kommunen vunnit silver två gånger och haft klassiska spelare som Jeppe Elg, Staffan och Bengtsson i laget.

En återblick på de första åren i korpfotobllen - säsongerna 2008-2010 - ser ut så här:

2008 hade Kommunen ett ungt lag. Alla tippade nedflyttning. Truppen innehöll bara två spelare över 25 år. Men namn som "Divan", Jens Jonasson, Staffan, Bengtsson och ”Dörren”. Lagkapten, nu som då, var Hallminho.

Mycket riktigt blev det en strid runt jumboplatsen. Som Kommunen dock klarade - genom anfallaren M.Bo som med sitt ”omöjliga” målrekord på elva fullträffar, höll laget kvar i näst sista kampen.

Säsongen därpå hade Kommunen chans att nå medaljplats. Då med Jeppe Elg, tiam och AIK-Henke i laget.

Så har det sett ut genom åren för Kommunen. Kvalstrid ena året - medlajstrid året därpå. Varierande sportsliga framgångar och vart tionde match en riktig krasch med hot om konkurs och stora förändringar i ledningen.

- Det är bara att inse att vi har haft svårt med generationsväxlingarna. I slutet av 00-talet hankade vi oss fram istället för att bygga upp. Man kan inte dansa på en lina hur länge som helst, plötsligt brister det. Och det har det gjort nu, kommenterar Sebbe historien.

Men vad vore Kommunen utan lite turbulens

Även om klubben nu strävar efter kontinuitet lär det inte bli tråkigt. För någon familjär förening i stil med Ulven kan Kommunen förmodligen inte bli.

Så det är inte för inte som de mest hängivna fansen härstammar från Höglandet i Bromma.

Kommunen är och förblir socialistisk rock n´fotboll.

/Kommunbloggens utsända team

-----------------------------------------

Jeppe Elg, legendarisk anfallare/målvakt i Kommunen under tre säsonger:

- Jag känner några av de flesta som spelar i år. Jag var ju där i några år, de är mina kompisar. Kommunen har varit en förening i obalans, en dålig förening och jag hoppas att det blir bättre nu. Just nu är jag hundra procent inne på annat, men hade Kommunen flyttat ner till Skåne hade jag spelat vidare, skratt. Jag vill helst omge mig med vinnare. Förhoppningsvis vinner Kommunen den här säsongen, så att jag kan återvända dit för ett gästspel någon gång.

Allotelli, ordförande i pånyttfödda supporterföreningen:

- Det är positivt med att Fille, Mål-Pål och Back-Kalle är tillbaka. De har ju sagt att de ska satsa på egna höglandstalanger.

Det är tråkigt att de inte spelade förra säsongen, men samtidigt tycker jag att de kommer tillbaka med mer hjärta nu. Men tyvärr tror jag att de tappat mycket publik, jag tror publiksnittet kommer öka igen nu.

Bengtsson, spelade i Kommunen en säsong, 2008-2009, nu klubblös:

- Det var upp och ner under tiden i Kommunen. Visst är det tråkigt att det gått som det gått ibland. Men jag är tacksam mot klubben för att den gav mig en ny chans match efter match. Det var högt i tak, jag spelade i slipover nån gång och ingen sa något, så jag fortsatte med det. Gjorde två mål en gång i samma match, helt fantastisk var det, oh jolly those sweet ol’ memories. Under min säsong i klubben räckte vi inte till, vi var för dåliga helt enkelt.