Dahlberg hyllad matchhjälte - "En blanding av Stefan Paldan och Ravelli"

VÄXJÖ. Manga Carta dominerade förhandssnacket på grund av sina läckra matchtröjor.

På planen var de chanslösa.

Bottenstridens tuffa duell hade bara en kung.

– Nils Dahlberg.

– Den överlägset bäste jag mött, säger Manga Cartas målvakt.

De skulle boka en förstaklassbiljett från jumboplatsen men det blev stopp vid Dahlberg

Och frågan blir återigen – finns det någon i Division 5B som kan stoppa Dr Dahlis?.

– Vi har mött Söderort och Moo. Dahlberg slår till hårdare än båda de lagen tillsammans och alla andra i världen. Han är värd all respekt, säger Manga Cartas mittback som vill komma tillbaka till Brommahallen.

– Dahlberg är en gentleman och hans vän Endrit har visat mig respekt. Jag spelar gärna mot båda igen i Brommahallen.

Dahlberg backade aldrig

Manga Cartas chans var att dominera inledningen och satsa på snabba omställningar men Nils backade aldrig. Han mötte söderromantikerna direkt och styrde matchen från start.

Under de 40 effektiva matchminuterna träffade Manga Carta mål vid ett fåtal tillfällen med några riktigt hårt skott. Men efter att den inhoppade målvakten, tillika lagledaren Jens Jonasson, skadat knät var det Dahlberg som stod i vägen likt en vägg mellan stolparna. Han höll nollan och i andra halvlek gjorde han mål i rasande tempo och slog osannolika smörpassningar till sina medspelare. För Kalmar Kommun blev det en historisk vinst. Historiskt stor.

AIK-Henke inledde målskyttet

AIK-Henke höll sig framme när en oförtjänt straff tilldelades Kommunen redan i tredje matchminuten. Stenhårt och tvärsäkert bombade han in bollen till vänster om MC:s målavkt.

– Jag sätter de alltid där, varje gång, varje dag, sa han efter matchen.

Kedjekamraten och New York-baserade ”Yannick” gjorde även han succé i sin comeback. Två mål och ett flertal chanser ger honom det höga betyget 7/10 på Kommunens betygskala.

Men bäst av alla var den unge herr Dahlberg.

”En blandning av Paldan och Ravelli”

David G, som inte dök upp i lördags, får det svårt när han tvingas jämföra Dahlberg med andra fotbollsspelare.

– Det går inte. Jag kan inte välja en. Först håller han nollan som målvakt, sen slaktar han våra motståndare, helt på egen hand. Det är som om Thomas Ravelli och Stefan Paldan skulle fått en son, The Best Of Both Worlds liksom.

– Men det är ju som med kommunismen, det är en fin tanke, men det fungerar inte i praktiken, de är ju båda killar och då kan man ju inte få egna, biologiska barn.

– Man kan sätta en människa på månen, men man kan inte sätta stopp för Nils

Dahlberg, jag är stolt att få spela i samma lag som honom, säger en David när Kommunens blogg ringer upp.

Manga Carta försökte komma undan genom att krypa ihop men det öppnades bara en fri korridor. För Dahlberg vars högerfot gång på gång slog bollen i mål. Slutresultatet 9-1 visar på den utklassning som korpmatchen var.

tiam magsjuk

Det pratades om målvaktkris i Kommunen. Då klev lagledaren och upplandssonen in i handlingarna och tystade allt snack.

Jonasson fick samtalet tidigt på morgonen, precis efter värmningen inför ny arbetsvecka med Ansaldo STS som han är utlånad till. Han hade precis sänkt ner ytterligare en påse earl grey i sin tekopp när telefonen, helt utan förvarning, började ringa:

– Erik Wetterskog är skadad och febersjuk, tiam magsjuk. Du ska hit och stå mot Manga Carta på morgonen.

Fyra timmar senare debuterade 26-åringen för säsongen och ytterligare tre timmar senare ser han tillbaka på en dag som överträffat alla förväntningar.

– Det känns grymt bra just nu, skrattar Jonasson. Det var ju inte så här man hade tänkt spendera dagen.

Men efter en 9-1-seger - enda målet insläppt mellan benen - kan ingen säga emot. Jonasson stod upp, spelade lugnt och kändes mer motiverad än nånsin tidigare. Han gratulerade även sin målvaktskollega, Nils Dahlberg som stod i första halvlek när Jonasson skadade knäet tillfälligt.

– Kul för Dr Dahlis . Han gör det riktigt bra som står emot anstormningen på slutet av första, säger Jonasson efter Kommunens andra raka seger.

/Klubbledningen

Hallmers hemkomst ett klipp för staten - Superstjärnan får delar av sin förmögenhet beskattad i Sverige

NEW YORK. Det talas redan om årets comeback i Brommahallen. Och att han är jättefavorit till att bli "Veckans Kommunalarbetare", priset som matchen bäste spelare. Gustav ”Yannick” Hallmer, 25, viftar undan de höga förväntningarna inför sin första seriematch i Kalmar Kommun sedan sommaren 2011.

Det blir bara en match för ”Yannick” med Kommunen. På tisdag återvänder han till sin lägenhet i New York. Men comebacken har skapat enorma svallvågor som märks långt utanför de kretsar där Kalmar Kommun vanligtvis är det huvudsakliga samtalsämnet.

Gutta ”Yannick” Hallmers comeback i korpen är inte bara ett klipp för Kommunen och svensk fotboll. Också moderaternas finansminister Anders Borg kan glädja sig åt superstjärnans återkomst.

"Yannick" som under sina 5 månader år i USA tjänat betydligt över 500 miljoner kronor kommer nu att få delar av sin förmögenhet beskattad i Sverige.

- Men det är han säkert beredd på eftersom han tagit det här beslutet, säger Jens Jonasson klubbdirektör i Kalmar Kommun Fotboll.

- Och det hade ju hänt när han än flyttat hem så han kanske tyckte det var lika bra att göra det nu.

Hallmer har skrivit på för Kommunen under hela kommande helg oavsett om den pågående Sverigeresan avbryts. Det innebär att han stannar över den gräns som innebär att spelarna ska beskattas enligt svensk lag. Fram till dess betalar de en särskild, lägre skatt.

- Huvudprincipen är att svenska medborgare som vistats i landet längre än 183 dagar är obegränsat skattskyldiga i Sverige, säger Stefan Eriksson, handläggare vid Särskilda skattekontoret i Ludvika.

- Det gäller också förmögenheten.

"Yannick" har under ett antal år tjänat mest av alla svenskar. En undersökning som tidningen Privata Affärer genomförde för några år sedan visade att Hallmer tjänade 75 miljoner/år att jämföra med landets då högst betalde direktör, Lars Östling på Scania, som "bara" hade en årsinkomst på 30 miljoner.

Hur mycket av ”Klubben”- och Kommun-stjärnans förmögenhet som hamnar i den svenska statskassan beror på hur pengarna placerats. ”Yannick” har tillsammans med pappa Håkan bland annat investerat 30 miljoner i Linnéuniversitetet I Kalmar och via det egna bolaget Faces & Asshole Sverige AB också satsat mångmiljonbelopp i den nya evenemangsarena som ska byggas i kommunen. Delar av förmögenheten är också placerad i aktier och pensionsavtal.

- Vi får se hur vi ska lösa det här. Vi tittar på olika lösningar som blir bäst för Gutta, säger Simon Jeansson, Hallmers svenske agent och sponsoransvarige.

Jeansson är kritisk till de tuffa skatter som drabbar bland annat Gustav Hallmer när han nu flyttar hem - åtminstone för en helg.

- Jag tycker att finansdepartementet borde se över hur man ska kunna hjälpa våra främsta ambassadörer. Men som det är i dag är det ingen fördel att vara duktig idrottare i Sverige. Jag tycker det är tragiskt, säger Jeansson.

Skulle du råda Gutta att flytta till Monaco i stället för till Sverige?

- Jag vill inte uttala mig om det. Det är något han själv måste känna.

Skattekontoret varnar också för att "sexmånadersregeln" kan vara snävare än många spelare räknat med.

- Rättsläget är oklart. Men tiden kan komma att räknas från att spelarna kom hem på semester i somras. Då har de sex månaderna snart passerat, säger Eriksson.

Spelarna ska efter sex månader också betala svensk inkomstskatt på sina löner. Enligt Stefan Eriksson på kronofogdemyndigheten i Stockholm kommer Kommunen inte att betala ut vare sig domaravgift eller andra medlemskap i föreningen och andra förmåner till sina hemvändande USA-spelare.

/Klubbledningen

Kalmar Kommun 2012*

*Frånvarande: Kalle :(

Gammal är äldst i Kommunen

Många ville se Mål-Pål, 23, i Kommunen. Men inte Klubbledningen. I söndags sänkte den pånyttfödde målkungen Bagarns i Brommahallen - inför ögonen på Kommunens lagledning.

BROMMA. På väg tillbaka från skadan. Och ratad från spel med Kommunen. Mål-Pål gav dock svar på tal. Med mål i sitt första byte, efter bara ett fåtal sekunder såg han till att sänka Bagarns när Kommunen vann måstematchen med 3-1.

Målmaskinen ratades av Klubbledningen, men är lika glad för det.

- Det var skönt att stanna hemma och få vila upp sig, säger han.

Anfallaren Gaston är på väg mot sitt livs bästa säsong. Han har gjort fyra mål på fem matcher och ligger etta i Kommunens målliga. Tre fullträffar före David G. Men trots att Kommunen haft stora problem med målproduktionen - ynka åtta mål på fem matcher den här säsongen – satte Gaston sig själv på backplats mot Bagarns.

Gör sitt bästa

- Lite besviken är jag, men samtidigt kan jag inte göra annat än mitt bästa. Sedan är det upp till lagledningen att bestämma, säger Gaston diplomatiskt.

- Men visst hoppades jag. Tycker att jag haft en bra säsong och det skulle vara en dröm att få spela i på topp. Det är ju det finaste som finns.

Känns det inte konstigt att du som poängkung inte är med i anfallet när spelare som knappt gjort några poäng är uttagna?

- Har inte tänkt på det. Jag får fortsätta jobba och kanske kommer chansen längre fram.

AIK-Henke hjälte – visade prov på formen från sina glansdagar

Han var bäst på plan och sänkte Bagarns definitivt. Men AIK-Henke var inte överdrivet nostalgisk över att vara tillbaka i målprotokollet.

- Det var ju så jävla länge sen jag spelade så här bra. De flesta lär ha glömt mig.

Gammal är äldst, släkten är värst. Båda klyschorna passade perfekt efter Kommunens seger. AIK-Henke, Martin boll och Mål-Pål var på tårna och bland alla nykomlingar fick åskådarna gnugga sig i ögonen rejält – är det fortfarande 2009? Nej, men den fruktade trion är tillbaka i storform, som om de aldrig varit i borta eller haft någon svacka. I första halvlek kämpade Mål-Pål in ledningsmålet och strax efter hittade Nils David som serverade en utsökt djupledsboll till kollegan Martin boll som snyggt sköt in segermålet. Dessutom var han nära att skarva in ett andra mål.

- Det känns kanonbra, säger veteranen.

Ett riktigt konstmål

Nils fick bollen vid mittplanen och serverade David G som hittade rätt med bollen till boll.

- Lite tur var det givetvis, men jag såg att han stod en bit ut och jag siktade och hoppades. En gång av fyrtio lyckas man, säger David och skrattar.

Givetvis satt den klockrent. Precis som sig bör när en riktig succéback är i farten.

28, 25, 23. Lottonummer? Nej, åldern på Kommunens målskyttar förra veckan. Lägg därtill att lagets stora stjärna, Sebban, snart fyller 27.

- Ja, vi är några gamla uvar nu. Men förhoppningsvis har vi lärt oss något längs vägen, säger Wetterskog.

Kommunen har ett relativt ungt lag på pappret. Men medelåldern drogs upp ett par snäpp förra veckan när Mål-Pål, 23 gjorde comeback för klubben.

Supportermassan jublar. Men ett och annat svagt burop kan också anas när man pratar med Kommunsupportrarna eller läser diskussionsinläggen som kom förra veckan här på bloggen. "Vore det inte bättre att satsa på unga talanger i stället?" frågade sig signaturen OveTove i kommentarerna till förra blogginlägget, som fick rekordmånga inlägg från våra läsare.

Veteranerna ger svar på tal

- Jag tycker att det är ganska bra. Jag tror att det är bra att få in lite äldre lirare och speciellt några som varit med och vunnit tidigare. Som vet vad som krävs i slutskedet av en säsong om man ska gå långt, säger Martin boll.

Han får stöd av David G, som försvarar klubbens beslut att ta tillbaka "gamla" spelare i det här skedet av säsongen.

- Jag tror att minst 95 procent är för tillbakatagandet av Mål-Pål. Och de övriga lyssnar vi inte på, säger David med ett skratt.

Med AIK-Henke, Martin boll och Mål-Pål tillbaka i Kommunen är tre av de tongivande spelarna från guldåren 2009 och 2010 återförenade. De båda och Sebbe spelade ihop redan i Kommunens första säsong i korpen.

- Det är härligt att vara tillbaka och se Sebbe i den nya, röda tröjan. Vi älskade båda att vara här, säger Mål-Pål.

Klubben är medveten om att det är en chansning att knyta Mål-Pål till sig. Han har trots allt inte spelat match sedan förra hösten och har haft stora problem med fotskadan.

- Det har vi varit klara med från början. Jag tror att jag har mer att ge. Men slutet av den här säsongen blir ett litet test, vi få se hur bra jag kan spela.

/Kommunens bloggredaktion

Mål-Pål är tillbaka!

Han har kallats för Kommunens främsta målgörare. För sin snabbhet och målfarlighet är han både djupt respekterad och fruktad. Själv längtar han mest av allt hem. Kommunens blogg pressade sig in i Mål-Påls fulltecknade agenda.

Det knastrar betänkligt om plastgolvet i Mål-Påls rehabgym.

Vägen dit går via en vackert välvd, bred stentrappa i ett av de mest undangömda palatsen i Stockholms city, Sveavägen 71.

Här andas allt svett, det är högt i tak och känslan av att vi fått audiens kittlar.

Men det högljudda golvet, som avslöjar att anfallsstjärnan är på väg för att möta oss i den dörr som leder rakt in i rehabiliteringsprocessens hjärta, ger oss ett slags respit.

Ett handslag och ett brett leende senare sitter vi vid ett långt, ovalt bord i ljust trä och klockan tickar.

Mål-Pål har tjugo minuter för oss i sin agenda den här dagen.

– Tidvis är jag helt konsumerad av arbete, på gränsen till utarbetad, säger han allvarligt – som om han skulle behöva förklara sig.

Det är vinter i Sverige när vi först ses. Ännu vet vi inte att Klubbledningen snart ska proklamera Mål-Påls comeback, men det ligger i luften.

Vi vet att han är en för sina skills djupt respekterad och – i vissa kretsar – fruktad anfallare. Det är någonting med hans omvittnade arbetskapacitet som samtidigt imponerar och på gränsen till skrämmer.

Han är en intensiv person, otålig. Och orädd, enligt honom själv:

– Mina kollegor i Kommunen uppfattar mig nog som fåordig. Jag vill vara tydlig, har inget behov av att i samband med matcherna verka diplomatisk, säger han.

Tack vare hans klarspråk har också insikterna om Mål-Påls skadeproblemens konsekvenser börjat sippra neråt i det övriga laget. Men medan laget pendlat i sina prestationer har bilden av det välmående Kalmar Kommun börjat krackelera.

De uteblivna framgångarna gör att laget går på knäna, ­förlusterna hopar sig, antalet spelare ökar. Inför supportrarna har Klubbledningen under året haft att parera så väl skeptiker som häcklande motståndare som hungrigt kastat sig över vårt lag.

Ändå får vi fortsatt höra att Kommunen står starkt.

För de allra flesta är det svårt att få de olika bilderna av verkligheten att gå ihop.

Lika svårt är det att förstå hur den hårt belastade Mål-Pål under sitt skadeuppehåll utåt sett lyckas förhålla sig så avslappnad till situationen.

– Det är mitt jobb att stå upp i kris, säger han med det pedagogiska lugn som vi lärt oss känna igen sedan han gick med i laget 2009.

Hans blick är fast när han säger det, men händerna far liksom runt omkring varandra när han talar.

Tick-tack, våra första tjugo minuter med Mål-Pål är snart över. Han har hunnit visa oss runt i den stora träningslokalen, högarna av vitryssar på skrivbordet är just höga, men välordnade.

Bilder från gamla Kommunmatcher, en akvarellmålning av konstnärsvännen Felix föreställande Alexander Lind och en modernistisk relief av Jesus pryder också rummet.

– Jag har valt själv, säger Mål-Pål, påtagligt nöjd.

Så även med ”idolporträtten” av den svenske socialdemokraten Olof Palme och Zlatan som hänger på ena kortväggen. De tycks blicka milt men uppfodrande mot Mål-Pål, något han säger sig inspireras av.

Nöjd är han också över det faktum att han kastade ut en soffgrupp som stod till vänster innanför dörren när han utsågs till årets anfallare efter säsongen 2010.

Han ersatte den med det ovala sammanträdesbordet.

– Det ligger inte riktigt för mig att hålla viktiga träningspass i bekvämt nedsjunket läge, konstaterar han.

Han valde även att klä in sitt träningslokalsrum med bokhyllor, något som nästan saknades i rummet.

– Jag skulle inte kunna leva utan böcker, det är något alldeles särskilt med dem. Jag vill ha dem nära, kunna sträcka mig efter dem när helst jag behöver. Även om det kanske inte sker så ofta nu för tiden så ville jag ändå försäkra mig om att möjligheten fanns. Favoriten är Beckhams självbiografi My Side från 2004.

Innan vår tid är ute för den här gången noterar vi att vävtapeterna i Mål-Påls rum skiftar i olika nyanser av skirt grönt. Tankarna far mot lövskog i början av juni, men Mål-Pål, sedan uppväxten dedikerad målskytt och hängiven jägare, skakar på huvudet när vi för det på tal.

– Det är bara att titta ut genom fönstret, inga lövskogar här inte, säger han och pekar ut mot de stora sjok av silverfärgad plåt som utgör taken på de moderna kontorskomplex som omringar hans träningspalats.

För Mål-Pål började resan tillbaka till fotbollen vid ett köksbord i bostadsområdet Lidingö, Stockholm. Dit ville han flytta från Bromma i Stockholm.

Det var 2000-tal och i den kommunska lagledningen gick diskussionerna höga, alla i gruppen tenderade att ha starka åsikter om mycket och engagemanget i föreningslivet var stort.

– Jag fascinerades tidigt av fotboll, blev snabbt intresserad av inlägg och dribblingar. Redan under högstadiet funderade jag på hur jag skulle kunna försörja mig på det. Men familjen hade ingen bred idrottslig bakgrund och det gjorde mig osäker på hur min framtid skulle se ut, berättar han för oss ett par veckor efter att vi setts på hans arbetsrum.

I helgen är det åter match i Brommahallen. Vi följer Mål-Pål i hasorna, fram och tillbaka mellan gymmet och blåbärsbutiken, mellan tv-soffan (han avböjer puder på semlan) och kaffeautomater.

Han går lite grann som en cowboy, vilket mest av allt beror på att han är sned i ryggen. Det är några kotor som spökar, tidvis har han rejält ont i ryggen.

– Jag gör vad jag kan för att förebygga det, det blir två, helst tre pass i veckan på gymmet i min källare, berättar han.

Alla som sett honom i svart, åtsittande t-tröja (och det är många) vet att det gett resultat: Mål-Påls pondus är inte bara intellektuell, utan även fysisk. Hans utstrålning tar plats.

”Visst får man en känsla av att han är lite för stor för Kommunen?” viskar till och med en anfallskollega när vi ser Mål-Pål agera.

Och det ligger någonting i det. Det är också uppenbart att han trivs med att få berätta om arbetet inför comebacken på lördag mot Bagarns.

– Jag har bara ett besked till dem: det måste hända någonting nu, vi kan inte ha fler matcher som inte landar i någonting, säger han och tittar mig rakt i ögonen, det känns som att få knivar instuckna i ögonloberna.

Klockan tickar igen, vi har fått ytterligare 45 minuter i enskildhet med Mål-Pål. Kampen mot sekunderna gör samtalet stolpigt, lite oskönt. Mål-Pål vill nämligen egentligen inte berätta om sig själv, han värjer sig, men bjuder av ren artighet på en del, det mesta redan känt.

– Jag har nog läst Tolkiens ”Sagan om Ringen” femton, kanske till och med sexton gånger. Jag minns det som att jag faktiskt var lite vilsen utanför böckernas värld.

Det sägs dessutom att Mål-Pål kan bli arg, riktigt arg. Att han inte riktigt står ut med dem som inte fattar lika snabbt som han själv.

– Jag är väldigt temperamentsfull, det är bra, det ger energi åt fotbollen, säger han själv – den här gången på telefon från Sveavägen.

Vi har fått ytterligare femton minuter och det är vi glada för. Men att kort formulera den kritik som luftas anonymt är svårt.

På lördag gör han comeback, mina vänner, han är tillbaka. Mål-Pål is back!

/Kommunens blogg

Ya'll cats know we always play 2 win!

NYTT ÅR Med Division 5 A:s kanske starkaste trupp och växande ambitioner reser sig Kommunen nu ur krisen. Det är ett styrkebesked som öppnar för fortsatta framgångar, ya’ll cats know we always play to win, skriver Klubbledningen och pekar ut fyra centrala områden:

De fria rollerna i inomhusfotbollen bygger på vår förmåga att hålla ihop. Det hämtar sin kraft i förvissningen om att vi är trygga i våra positioner och med varandra. Krisen i spelartruppen i början av säsongen höll på att förstöra vår öppenhet, inskränka vårt korplag, Klubbledningen började tvivla på framtiden. Men nu spelar vi igen. Och vi spelar för att vinna. Ya’ll cats know we always play 2 win. Söderport ska få sina fiskar varma under 2012. Med nuvarande situation tydliggör vi att just detta är avsikten. En Kommun i kris? Det kommer vi aldrig att acceptera.

Nu påminns vi om betydelsen av det förebyggande arbetet. Vi ser också vikten av ett starkt samarbete. Så fortsätter vi att motarbeta dem som hotar vår trygghet.

Nu går Kommunen in i ett nytt år. Vi har bättre än de flesta stått emot den kris som för andra innebär fortsatt svåra prövningar. I denna prestation äger alla i vårt lag en del - alla de människor som gjort uppoffringar, arbetsinsatser eller på annat sätt bidragit till att vårt lag i dag står starkt.

Den förbättrade situationen gör sig nu påmind på allt fler håll. Under hösten har vi sett återväxten i truppen ta fart och ekonomin förstärkas. Efter en orolig tid trängs nu också ­målvaktsfrågan tillbaka. Det talas om comeback av den store, den gode. Här måste jag erkänna att jag darrar en smula av iver och glädje när mina fingrar ska börja stava hans namn på tangentbordet. Wetterskog. Är. Tillbaka. Nytillskotten i truppen bestående av unga, friska krafter från Växjö som för bara något år sedan beskrevs som närmast utdömda. 2012 har med detta alla möjligheter att bli ett år då vi får nya möjligheter till priser och titlar. Det skapar delaktighet och sammanhållning i föreningen. Något som också möjliggör för oss att bättre rusta oss för framtidens utmaningar.

2011 gick också Kalmar Kommun upp på prispallen för andra året i rad, en vana som ser ut att bli vår färdriktning under kommande år. Silvret 2011 blev en seger för den vackra fotbollens utövare. För Lagerbäcks idéer om att en stark defensiv -kanske inte nödvändigtvis bygger en stark offensiv men - så småningom, till sist, resulterar i att vi gör ett mål och avgör matchen. En tydlig bekräftelse på att Kommunen ska vara ett lag som kännetecknas av arbete, trygghet och ansvarstagande. En idé som utgår från spelarna och ser domaren och regelbokens gränser. Det är ­utifrån detta vi ska fortsätta bygget av Kommunen.

Vi har en stark grund att bygga på. Med Division 5A:s kanske starkaste trupp, växande självförtroende och en solid målvakt reser sig Kommunen nu ur krisen. Det är ett styrkebesked som öppnar för fortsatta titlar under kommande år. Fyra områden vill jag i denna pamflett peka ut som centrala.

För det första ska vi förstärka försvarsspelet. Fler insatser ska göras för att fler ska kunna få ha med ett defensivt tänkande i sitt spel. När matchbilden tillåter ska vi ta nästa steg i anfallsspelet. Om resultaten förstärks öppnas även för en halvering av hjälpen till Wetterskog. Tillsammans är det två viktiga taktiska drag för anfall och målproduktion, för att försvarsspelet ska löna sig och målen bli fler.

För det andra ska vi göra 2012 till ett succéår för vårt hanterande av fasta situationer. Kommunen har inte råd att se Wetter släppa in mål på fasta situationer. Vårt mål är full uppvaktning och man-mot-man-markering vid hörnor och insparkar. Därför måste vi nu också se dem som oavsett position kan vara ett reellt hot mot vår nolltolerans i eget straffområde.

För det tredje stärker vi nästa år anfallarnas kreativa utrymme, med nygammal erfarenhet i Kommunens genom tiderna meste målskytt, Martin boll, som gör comeback i det offensiva straffområdet. Det blir den andra comebacken i ordningen Kommunen får se och är ett viktigt steg för våra nya, snabba, anfallsspelare, som får en targetplayer och en förebild de kan anförtro sig till. Därmed tar vi också ­ytterligare ett steg för att göra Kommunen till ett lag där det ska löna sig att både arbeta hårt med löpningar men även stå och fiska efter slumpbollar på topp.

För det fjärde ska vi fortsätta ta ansvar för spelet på mittplanen. Det är lätt att glömma, men då andra lag nu tvingas till långbollar och kontringsspel kan vi investera i sidled. Vi har råd med spel på planens mitt. Vikten av att slå vakt om våra mittpositioner kan inte nog betonas. I höstas var oron och osäkerheten om utvecklingen på mittfältet stort. Vi vet att det kommer att krävas fortsatta justeringar av taktiken under 2012. I det arbetet ska Klubbledningen utgöra både en konstruktiv röst och ett gott exempel.

Kalmar Kommun gör rätt i att möta framtiden med en ambitiös lagerbäcksk fotboll, för en nollvision i försvarsspelet och snål målproduktion. Detta samtidigt som vi tar ansvar för mittfältet och för logistikdelen. Vi ska visa att vi lärt något av 2011. Det är så vi nästa år fortsätter arbetet för ett bättre förening. Ett lag som håller samman, utvecklas och låter titlarna tala. Vi skriver 2012. Det är vår tur nu! Söderport ska falla - Ya’ll cats know we always play 2 win!

/Klubbledningen