MINNE Första jobbet. Alla minns det, få har kvar det. I släkten
Dahlberg har det alltid funnits en ådra av entreprenörskap och jag är inget
undantag. I Växjö vid slutet av det nya seklets första decennium var det svårt att få jobb, men jag kämpade,
höjde blicken och tog anställning som jordgubbsplockare. Den här veckans minne
är från den tiden, när jag för första gången tog ett lönearbete. Jag tar av mig
ringen.
Klockan fem på morgonen avgår bussen mot jordgubbslandet.
Den fylls på med ivriga plockare som skjutsas till fälten på en gård någonstans
i Kronoberg. På fältet ryms nästan hela Växjö. Där hukar sig människor från
Öster, Räppne, Hov, Biskopshagen och så jag, Nils Dahlberg. Förmannen välkomnar
oss och om jag ska välja tre ord för att sammanfatta min arbetsinsats måste det
bli följande; snabbt, länge och gärna.
Redan tidigt har jag dragit i väg långt bort i mina rader. Av
en rutinerad jordgubbsplockare från Östra Lugnet lär jag mig tvåhandsfattningen.
Snabbt blir jag känd som fältets X2000. Min timpeng översteg snabbt en hundralapp,
vilket innebär att jag plockade nästan en liter per minut. Mycket pengar för en
20-åring i Växjö, trots kronans fall och hög skatt i Kronobergs län. Trots den
höga arbetslösheten var det många som vägrade ta jobb som jordgubbsplockare.
Det fanns massor av arbetslösa som behövde jobben, men få ville plocka. Detta
gjorde många odlare i Kronoberg arga. Logiken är enkel. Om inte tillräckligt
många plockar blir bären övermogna. Tyvärr hände detta på denna gård där jag
hade mitt första jobb. Förmannen ställde därför in all plockning.
Tyvärr var många på fälten i Kronoberg både långsamma och opålitliga. När man fått ihop tillräckligt mycket fickpengar gav man upp. Jag kan absolut ha förståelse för detta, men vad hjälper det när jordgubbarna ruttnar bort. Jag har medkänsla för odlarna men håller inte helt med om att vi ungdomar skulle vara slöa och inte heller snåla. De mest rabiata uttalandena ställer jag därför inte upp på. Det är faktiskt också vädret som styr, en varm sommardag blir det snabbt gassande sol. Gubbarna mognar och myggen trivs. Jag går hem med hängande huvud, mitt första jobb blev en kort upplevelse men jag kan ändå räta på ryggen för jag hann få ihop fyra lådor jordgubbar. Sextio liter.
Bussen hämtar klockan tio. Vi åker alla tillbaka in till
stan. I kylvagnen vilar 10 000 liter jordgubbar. Fram på eftermiddagen startar
de sin resa norrut och tidigt nästa morgon finns de i Stockholmsbutikerna. Jag
tar på mig ringen.
/Nils
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar