Säsongen som gick... Gruset 2009

Först och främst vill Klubbledningen tacka alla spelare och supportrar, men framförallt alla föräldrar som skjutsat oss till och från matcherna, tvättat våra tröjor och ställt upp på alla tänkbara sätt. Tack som faan.

Säsongen har i stort varit katastrofal. Inte från början till slut, utan snarare ifrån början av mitten till början på slutet. Vi hade bland annat en streak på fem matcher (FEM (5) JÄVLA MATCHER !!) utan mål, vi lämnade W.O. för första gången någonsin (Jeppe K skulle absolut se någon jävla Man Utd-match) och spelade en match (mot Tullinge-kidsen) med hälften av styrkan ihopsamlad från resterna av andra lag som slutat spela för dagen. Katastrof. Det här får aldrig hända igen. Om detta må vi berätta. Aldrig glömma, aldrig gömma. Smärtsammast var förlusterna mot Tullinge och Snutaspirantera. Usch. Klubbledningen har kontaktat Henrik Teljfors med förhoppningen om att kunna utesluta Snutaspiranterna från korpverksamhet på obestämd tid.

De usla resultaten gav Klubbledningen fullt upp efter återkomsten från en längre utlandsresa. Men vi agerade och vi agerade handlingskraftig. De oberäkneliga och opålitliga (Calle Hedsved, AIK-Henric) fick lämna laget omedelbart. De som körde bil (Daniel Hallmer) till matchen, och ständigt såg till att de som åkte med kom dit försent, fick gå. Samtidigt som Jeppe "Älgen" Elg spenderade kvalitetstid med sin kärlek i Skåne. Att Danielsson och Jonasson emigrerade till Sydamerika respektive Ostlo lär väl inte undgått någon. Sen blev Dan långtidsskadad. Man kan säga att det fanns en del luckor att fylla.

In i laget kom ny energi - nya briljanta värvningar. Först kom Tiam, den orundbare och frenetiske backen, som Danielssons ersättare. Rätt in i startsjuan. Framåt hösten, efter en katastrofavslutning på vårsäsongen skrev anfallsstjärnan från Grå Gulles Gränd på. Andreas Kazantzidis handplockades från gatan i Stockholm och imponerade stort med teknik värdig Jeppe Elg. Andreas, eller Kazze som han kallats sen han var en liten valp, tog med sig sin fd svåger Adam, även känd som Pontus. Adam har bortsett från sina kommunikativa bekymmer varit en strålande värvning och fullblodig ersättare efter "Henric".

Årets värvning måste dock vara Höglandstorgets svar på Bröderna Sedin. Paul Linderoth och Filip "Dalhammar" Dalhamn. De var punktliga, energiska och hade en smittsam optimism. Två karaktärer att hålla i handen när det regnar, två unga pojkar från Bromma, två sedinare.

Alla nyförvärven bidrog till en ljusnande höst och, en kanske tom rättfärdigat, hopp inför Brommahallen på lördag. Tack som faan del 2.

- Jaha, snart börjar inomhusköret igen. Bakom oss har vi ännu en usel säsong från Kommunen. Det enda som varit bra med utomhussäsongen är mina krönikor som emellanåt fått anledning att se dagens ljus. I några matcher fungerade spelet hyggligt och jag hoppas att det uns av talang ni har i truppen tas tillvara och att ni tar det med er den. Det FINNS en anledning att publiken har svikit killar (förutom att matcherna spelas i Tjota-haiti), det FINNS en anledning till att jag är tvungen att tillägna mina middagsböner till ett förlustförföljt katastroflag och det finns, det finns faktiskt en anledning att fortsätta bevaka Kommunen. Här kommer några:

Årets målvakt - Sabban

-Det ska va en Fors bakom stolparna för att hålla tätt. Det har jag alltid sagt. Även om hon inte ärvt sin fars längd eller räckvidd gör hon helt klart skäl för namnet. Höll nollan, höll tätt och vann matcher åt ett lag som inte förtjänat en vinst sen 10-2-resultatet i avslutningsmatchen inomhus '09.

Årets försvarare - Sebban

-Det finns vissa personer. Jag vill inte nämn deras namn. Men de finns. Vi kan kalla de "de avundsjuka" eller kanske "de missunnsamma". De avundsjuka och de missunnsamma kan inte hantera faktumet att de talanger som jag personligen har avlat fram till fotbollsvärlden håller en snäppet högre klass en deras egna barn, kompisar eller till och med de själva. De säger "du kan ju inte utnämna din egen son och dotter till två av totalt fyra prestigefyllda titlar". Bullcrack! Jag kommer alltid ha objektiviteten som min största tillgång, jag har alltid skärskådat makten, sett saker ur progressiva synviklar och framförallt, sökt. Sökt efter något som är större än alla era sammanlagda tankar gångat med tio. Jag har sökt efter sanningen killar. Och jag har funnit den. Sen kan alla avundsjuka och missunnsamma säga vad de vill, grabben har gjort en stabil säsong. Han sköt en riktigt fin straff, som en uppmärksam skribent redan Premier Leauge-klassat. Han har visserligen dribblat som siste man några gånger för mycket, förlorat bollen trots sin position som sista utpost, men det har Puyol också gjort. Min son är lite som Puyol. Han räddar upp situationer som han själv orsakat, det ger underhållning och det ger publikintresse. Ni kan säga vad ni vill om Tiam och allt konsigt de andra där i backlinjen heter. I min värld finns bara du, Sebban.

Årets mittfältare - Yannick

-OK spelat i år - många matcher från start etc. Lagkapten bra. Tveksam här men, vi kör på dig Gustav.

Årets anfallare - Jeppe K

-Härligt att se att Cadillacos gamla trummis har tagit av sig hårdrocksuniformen och börjat med fotboll igen. Fick aldrig Årets utvecklingspris under sin tid i LIF, men det titeln förlorade ju all sin trovärdighet när Irebring kammade hem den '97. Jeppe gjorde visserligen inget mål under säsongen, men det gjorde ju knappt någon annan av våra "anfallare" heller.

Och nu årets höjdpunkt. Kommunens egen Ballon d'Or:

Årets spelare - "Yannick"

-Gustav var outstanding på mitten, deltog i samtliga matcher, vann skytteligan och var bäst i laget. Mer än så krävs faktiskt inte för att vinna Kommunens Ballon d'Or. Priset består i dagsläget av en påse hallonbåtar som kommer att delas ut ceremoniellt inför säsongspremiären nu på lördag.

------------------------------------------------

Skytteliga Grussäsongen 2009

Yannick: 7 Mål

------------------------------------------------
Martin, 5
Andreas, 3
Jeppe L, 2
Dan, 1
Henric, 1
Sebbe, 1
Danielsson, 1

Tiam, 0

Info om inomhussäsongen är på gång.

/Klubbledningen

Låt oss gå mot en storslagen inomhussäsong

Det blev ingen lagbild. Det blev inte 10-0. Men Kommunens tradition med strålande säsongsavslutningar håller i sig. Vi är som bäst när det inte gäller. En betryggande 5-1-seger ger oss anledning att blicka framåt vintern med än mindre ödmjukhet än vanligt. Vi har hittat ett spel som är versatilt. Vi klackar, krigar, skjuter, räddar, tacklar, dribblar, nickar, prickar och vinner. Vår prestation igår innehöll det mesta. Jonassons utomhusersättare, tillika Kristers dotter, Sabina storspelade i målet och vårt nyförvärv Filip var planens gigant. Kazantzidou var tillbaka från hjärnskadan, nickade in årets snyggaste hörna (slagen av Filip reds. anm) och sköt lite senare stolpe in och blev firad tvåmålsskytt. Jeppe Elg var tillbaka, gjorde mål, dribblade omotiverat men framgångsrikt och Hallminho punkterade kampen om skytteligavinsten. Vi borde givetvis ha gjort fler mål. Paul var hur fri som helst och anfallspansarvagnen Martin Boll hade både fem och sex lägen att bli tvåmålsfar. Första halvlek var trevande. 1-0 satt ganska långt inne men i andra dyrkade Kommunen framgångsrikt upp Madchesters ofokuserade försvar, det blev 2, 3 och 4-o. Madchester fick ett tröstmål mot vårt annars nästintill klanderfria försvarsspel. Sebbe och Tiam var väldigt samspelta men den största portionen beröm går ut till den kortaste målvakten som någonsin vaktat kassen i herrkorpens historia. Den 1,46 meter långa Sabina Fors agerade med pondus värdig en justitiekansler, räddade bollar, vände spelet snabbt med utmärkta utkast, för att inte tala om hennes placeringsförmåga. Världsklass.

Kalmar Kommun - Madchester Wanderers 5-1

Målskyttar: Andreas Kazantzidis 2, Yannick, Jeppe Elg, Martin Boll.

Inom kort kommer årskrönikan med årets utmärkelser.

Håll tillgodo!

/Klubbledningen

...

Idag vinner vi med 10-0

Det blev succé förra onsdagen. Vinst med 3-2 och en anfallsglad fotboll som skulle göra vilken blivande allsvensk mäster som helst avundsjuk. Motståndarlaget var visserligen inget att hänga i granen, Sebbe lyckades hålla nollan i sin målvaktsdebut och han syster Sabina passade fram till det avgörande målet. Idag är det säsongsavslutning. Vi minns hur det slutade förra året. Kommunen ser alltid till att samla krafterna inför den sista bataljen, den sista matchen har för oss alltid varit viktigare än övriga säsongen. Det är nu allt avgörs. Alla minnen vi bär med oss från grussäsongen 2009 kommer baseras på upplevelsen av sista mötet. Förra året utklassade vi de redan klara seriesegrarna med 10-2. Vi är väldigt nöjda med det resultatet men i år går Kommunen "All-in". Klubbledningen och lagledningen har kommit överrens om att en rimlig målsättning är att vinna matchen med 10-0. Här kommer tre motiveringar som rättfärdigar detta mål.

- Förra året vann vi med 10-2 mot serieledarna. Idag möter vi ett lag som inte vunnit sedan höstsäsongen inleddes. 10-0 kanske rent av är att underprestera?

- Anfallsspelet. Vår nya sylvassa anfallskombo Hallmer/Andersson fungerade himmelskt och producerade tre mål förra matchen. Dessutom ryktas det om att Jeppe "Älgen" Elg gör comeback idag. Vid förra årets avslutningsmatch dundrade han in hela tre kartonger mellanmjölk, en hattrick. Kazantzidis är tillbaka efter hjärnskakningen men kommer spela i cykelhjälm.

- Sebbe Fors har slutat röka. Igår vid midnatt bestämde sig, den sedan flera år tillbaka nikotinberoende, Sebbe Fors för att fimpa för gott. De nya hälsovanorna förväntas ge effekt på försvarsspelet redan i kvällens match. Därför är även målet att hålla nollan helt rimligt.

Klubbledningen tar med guldhjälmar och Chuba-Choppsklubbor. Idag ska vi spela in oss i historieböckerna. Och som vi på kansliet brukar säga. Tafatta människor lär av historien. Kommunen skriver den.

Vill på förhand tacka för ett underbart år allesammans!

/Klubbledningen