Redan alla välsmorda loafers på gågatan i
sundets pärla varslade om att något var på gång. Folkvandringen i den stundtals
vassa vinden upp mot Kristinebergs IP uttryckte förväntan.
Alla var där.
De flesta lämnade dock arenan missnöjda efter Kommunens två
upprullningar och knappa men klara oavgjorda resultat, 2-2 mot Rissne IF
Comeback. Mästarglansen från premiären var nästan bortblåst.
Årets andra korpmatch var ingen festlig aperitif. Kommun-backen
Bebbams skeva rensning ut över sidlinjen efter tio sekunder spräckte illusionen
att korpfotboll kan mäta sig med den som spelas i ligorna på kontinenten.
Det tog sig efter att jag lyssnat när Bruce Springsteen med
hjärta och smärta, i mina hörsnäckor i pausen, slagit an tonen i magiska
"The River", men under de inledande 20 minuterna var decibelnivån
bland matchens vittnen bara försumbart högre än vid påvens begravning.
Tystnaden genomskådade den undermåliga underhållningen. Den
andades en unison undran: var det inte bättre än så här?
Den oändliga förberedelserna och de lika oändliga förhandsspekulationerna
spär på villfarelsen att det på våra breddgrader kan spelas boll som i de ”riktiga”
serierna. Vi glömmer så lätt.
Trots att konstgräset på håll såg ut som en normal matta
runt midsommar var de tekniska felen, för att tala handbollens språk, väldigt
många.
Så långt i matchen hade Klubbledningen fått dåligt betalt
för sin nya uppställning (2-1-2-1).
Bortalaget såg ut att vara en man kort i sina fruktlösa
långbollar fram mot ensamme harpunen Gaston.
Mittfältet dominerade inte alls trots sin övertalighet. När
rörligheten lyste med sin frånvaro såg vi heller inget kantspel.
Men när Endrit började få tag i bollen sedan de
bakomliggande Dr Dahlis och Mål-Pål sakta men säkert jobbat sig in i matchen
beskrev det nya spelsystemet en viss strategisk suveränitet.
Nya spelvägar uppfanns. Fille D grävde guld på kanten. Det fanns
en röd tråd i spelet. Slutar Gutta Hallmer "kladda" med bollen kan
spelet vändas än snabbare.
Då saknades inte heller den anonyme Martin bolls tyngd i
offensiven.
"Midtbanefemman" är inte precis norsk i sin stil,
men utgör ett gott skydd för backlinjen. Hade Kommunen haft kvar sitt flyt från
i förra matchen hade dock både en och två bollar kunnat studsa in bakom Rissnes
målvakt när de sjönk i banan.
AIK-Henke, som formades under Stuart Baxters tid i AIK, kan
fortfarande se ut som ett sprattlande sjölejon när bollen kommer emot honom för
snabbt. Samma livliga kroppsspråk sprutar från Filip Ainouz i motsatt straffområde.
Den lindsdalska vinnarskallen, hänsynslös och bufflig som en
hockeyspelare, sorterades bort som egotrippad diva av tränaren i Kåremo en gång
i tiden. Blixtrar dessutom Back-Kalle till som i första matchen lär ingen i Kommunen
klaga.
OveTove är en fristående, anonym kolumnist och krönikör på Kalmar Kommuns blogg.
OveTove är en fristående, anonym kolumnist och krönikör på Kalmar Kommuns blogg.